Diabetes - allvarligt hot mot världshälsan

Diabetes är en folksjukdom på stark frammarsch i världen. Fysisk inaktivitet och felaktiga kostvanor är bidragande orsaker; ett överdrivet kaloriintag leder till en minskad insulinproduktion som inte längre förmår sänka blodsockerhalten. Detta leder i sin tur till kraftigt ökad risk för hjärt/kärlsjukdomar, även hos unga. Forskningen syftar till att klarlägga de molekylära vägar som kontrollerar insulinutsöndringen, samt celltillväxt respektive celldöd, och varför detta går fel vid diabetes.

Den explosiva ökningen av antalet diabetiker börjar nu sätta djupa spår i statistiken. Den här ökningen ses globalt. Enligt beräkningar av Världshälsoorganisationen (WHO) kommer cirka 380 miljoner människor världen över att lida av diabetes år 2025, en ökning med 150 procent jämfört med 1990.

- Diabetes typ II, som tidigare drabbade äldre personer, kryper allt längre ned i åldrarna; idag får även tonåringar åldersdiabetes. Inom afroamerikanska grupper i USA uppvisar redan femåriga barn symtom på insulinresistens, säger Åke Sjöholm.

Fysisk inaktivitet och felaktiga kostvanor, med skräpmat och ett konstant kaloriöverskott, är i kombination med genetiska faktorer utlösande faktorer för diabetes typ II.

- Helt klart ärver vi också vissa beteenden, till exempel vårt ätbeteende; som hur ofta vi äter och hur mycket. Idag ska dessutom allt vara i supersize-format. I exempelvis en "Big Mac" har kalorimängden ökat markant på senare år. Ett stort problem är att många utvecklingsländer anammat den västerländska snabbmatskulturen; här sker idag den största ökningen av antalet diabetiker, säger Åke Sjöholm.

Han menar att det nu är så pass illa att man för första gången någonsin ser generella tecken på att medellivslängden i världen sjunker.

- I framförallt väst har vi en avancerad, bra sjukvård, det är inte där problemet ligger. Våra gener är anpassade för ett svältsamhälle, inte för inaktivitet och de snabbmatsvanor som nu allt mer brer ut sig globalt.

Det saknas dock inte redskap för att bekämpa diabeteshotet; några styrmetoder kan vara tidigare skolgymnastik och beskattning av så kallade onödiga matvaror.

- Men det är inte fullt så enkelt. Det finns starka kommersiella intressen som skulle motsätta sig en högre skatt på dessa varor. Dessutom är det alltid politiskt känsligt med höjda skatter.

Åke Sjöholm har sedan 2001 byggt upp en experimentell diabetesforskning vid Södersjukhuset parallellt med en utvecklad klinisk forskning. Vid det diabetescentrum som idag finns vid sjukhuset arbetar såväl kliniker som molekylärbiologer.

Avancerad teknik

Insulin produceras i bukspottkörtelns beta-celler. Hos friska personer känner beta-cellerna av den aktuella blodsockerhalten, hos diabetiker har däremot denna mekanism av okänd anledning slutat fungera. Vid diabetes stiger blodets sockernivå beroende på brist på insulin, eller otillräcklig effekt av detta hormon.

Med hjälp av avancerad cellfysiologisk, biokemisk och molekylärbiologisk teknik studerar Åke Sjöholms forskargrupp de signalsystem inuti beta-cellen som kontrollerar frisättningen av insulin. Bland annat en speciell grupp äggviteämnen, fosfataser, som styr cellens funktioner. Hittills är mycket lite känt om fosfatasernas betydelse för beta-cellens insulinfrisättning.

Hos diabetiker är mängden insulinproducerande beta-celler otillräcklig. En möjlig behandlingsmetod vore därför att öka antalet kvarvarande beta-celler med hjälp av tillväxtstimulering. Forskargruppen studerar också hur beta-cellerna skulle kunna skyddas från programmerad celldöd.

- Diabetiker som är i början av sin sjukdom skulle på detta vis kunna minska risken för fortskridande sjukdom. Ett problem idag är att tablettbehandlingen efter några år slutar att fungera, något som tvingar patienten att börja med insulinsprutor.

För patienter med typ I-diabetes, där kroppens eget immunsystem angriper och slår ut beta-cellerna, är målsättningen att förbättra förutsättningarna för transplantation av beta-celler genom att förbehandla dessa i provrör med tillväxtbefrämjande substanser alternativt ämnen som förhindrar celldöd.

Höga kostnader

Personer med insulinresistens respektive diabetes löper en markant ökad risk att drabbas av hjärt/kärlsjukdomar. Exempelvis har drygt 70 procent av hjärtinfarktpatienterna på svenska sjukhus diabetes eller förstadier till diabetes.

Glitazoner är en läkemedelsgrupp som framförallt används i samband med insulinresistenta tillstånd. Glitazonerna skyddar beta-cellerna från celldöd och kan på så sätt bromsa upp sjukdomsförloppet.

- Många typ II-diabetiker i Sverige skulle helt klart ha nytta av dessa preparat. De används dock idag endast i begränsad omfattning på grund av de höga kostnaderna.

En annan intressant läkemedelsgrupp är inkretiner, substanser som baseras på glukagonliknande peptider, GLP-1, som frisätts i tunntarmen när vi äter. GLP-1 ökar insulinfrisättningen, minskar aptiten och ger en långsammare tömning av magsäcken.

Åke Sjöholms forskargrupp har som första grupp i världen kunnat visa att man genom att tillföra GLP-1 skulle kunna skydda diabetiker från att utveckla hjärt/kärlskada. Gruppen har även kunna påvisa vissa mekanismer bakom den skyddande effekten på cellerna i hjärtats kranskärl.